Nu står jag mitt i baket. Skulle göra Klenäter men det blev något fel, så jag kallar dom för "Obamakakor" istället. Mitt i bakandet repeterar jag för fulla muggar på min "verklighetsföreställning". Det är väldigt pirrigt. Har ju inte en aning om hur det kommer att falla ut. Det var ett stort steg att lämna den vanliga vardagen och ge sig in i det här.
Först funderade jag att slå på stort och ge mig i kast med Noréns hela produktion. Ringde runt till de flesta teatrar i Sverige och erbjöd mina tjänster, men det var svårt att komma fram och få kontakt. Kanske teatercheferna inte helt litar på min förmåga.
Sedan tänkte jag ha en liten poesiafton hemma hos mig själv, men det kändes lite för privat.
Nu har jag i alla fall kommit över en lokal, där min verklighet ska gå av stapeln. Behöver bara ett par musiker. Har ju en gammal kärlek. Han är fantastisk! Vilken musiker! Undrar om jag vågar fråga honom? Siv
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar