Verklighetspromenad

Idag gick jag gick jag ut. Jaa det gjorde jag. Ett steg i taget. Ganska kallt. Promenerade mot parken. Trampade plötsligt i hundträck!
Jag försökte låtsas som ingenting, men det luktade ganska fränt. Nu kan jag inte ta bussen, tänkte jag.
I parken låg ett ungt par tätt intill varandra. Han bakom hennes rygg med handen på hennes bakdel och jag tänkte: Götapetter vilka exklusiva jeans hon har. Hur har de råd alla dessa undomar? Kanske pantsätter de sina föräldrar? I så fall har jag haft otur. Jag har haft lite otur, tänkte jag för det luktade förfärligt om skon.
Dessutom hade det fastnat grus i avföringen så jag hade liksom fått en extra sula. Det är verkligheten. Gick hem och åt upp en ganska torr kanelbulle.

Siv heter jag.